Idag har Tommy genom sitt kontaktnät sett till att vi fått äran att besöka ytterligare en skola i Rota. Vi har varit på Ceip Azorin och det är en skola för barn mellan 3-12 år och vi får veta att det är en kommunal skola samt den minsta skolan i Rota med omkring 250 barn/elever och här använder barnen inte skoluniform. Precis som på Pozo Nuevo så är skoldagen mellan 9-14 och idag beslöt vi oss för att "skugga" tillsammans och vi börjar vårat besök hos fyraåringarna. Även på denna skola arbetar det en lärare på 25 barn men klassrummen är aningen större och även utegården. För övrigt är dagens upplägg ungefär detsamma med morgonsamling samt arbete i böcker liksom på Pozo Nuevo. Den största skillnaden är nog ljudnivån som är betydligt lägre och det känns som att barnen är mer fokuserade. Vid morgonsamlingen noterar vi att läraren skickar runt en penna som de får hålla i när det är deras tur att prata och hon är noga med att de ska lyssna på varandra. De har även moment när de svarar rätt ut men de använder en behagligare samtalston än barnen på Pozo Nuevo som ofta ropar sina svar högt.

 

När de sätter sig på sina platser går dagens värd fram och skriver sitt namn på tavlan och de ljudar, klappar stavelser, räknar bokstäver samt undersöker vilka mer ord som börjar på samma bokstav. De använder sig av dator och videokanon i sin undervisning och ser en saga tillhörande deras arbetsbok. De får olika uppgifter att utföra baserade på vad de sett. Det som får oss att reagera är att läraren bedömer barnens arbeten genom att göra en smiley, skriva bra eller mycket bra. Barnen får sedan lägga upp sina böcker på samlingsplatsen så alla kan se och tänk att bli så utlämnad och bedömd när du bara är fyra år. Vad får du för självkänsla då? Vad vi kunde se så var barnen dock bara nöjda och glada över sitt arbete och reagerar kanske inte alls som vi gör. De hade långa stunder med stillasittande arbete men det lilla vi såg kändes ändå lekfullt och på barnens nivå. 

 

DAGS FÖR KLASSBYTE!

 

Femårsverksamheten ligger vägg i vägg och barnen hade väntat på att vi skulle komma, de blir glada och börjar genast tala med oss och återigen önskar vi att vår spanska vore bättre. Barn är så spontana och de vill gärna berätta och visa vad de jobbar med, vi tittar intresserat på deras arbete och de ser glada ut över det.

 

Läraren berättar att flera av barnen är lediga pga gårdagens festivalfirande så det är betydligt lugnare idag än vanligt. Hon tycker det är svårt att hinna med när alla barnen är där och en del behöver mycket hjälp hon menar att en del av barnen inte är mogna för att lära sig vissa kunskaper som exempelvis att läsa. Hon skulle gärna arbeta mer lekfullt och mindre teoretiskt men det är så här systemet ser ut i Spanien och det måste lärarna följa. Läraren arbetar därför fyra dagar i veckan efter utevistelsen i fyra olika grupperingar som varvar mellan olika stationer.  Detta innebär att medans en del barn leker så sitter några och arbetar vilket gör att hon lättare hinner med. På Pozo Nuevo arbetar femåringarna mestadels med samma saker. Det känns som att arbetssättet på denna skola är mer på barnens nivå men genom det lilla vi hann se känns det som att i sin kunskapsutveckling ligger Pozo Nuevos femåringar längre fram. Lärarna på denna skola tror precis som lärarna på Pozo Nuevo att den andra skolan har det bättre ekonomiskt men vi får uppfattningen om att den kommunala skolan har bättre förutsättningar än den privata, med både större klassrum,  utegård samt tillgång till dator och videokanon i bägge rummen.

 

Vi är väldigt glada över att vi fick möjligheten att besöka även denna skola och bilder från dagen kommer senare, för nu ska vi ut och promenera i Pinjeskogen lukta på jasminerna och "cacha"!

 

Hasta luego!